Idag, mina vänner, tänkte jag att vi skulle ha något som eventuellt kanske med lite god vilja möjligen skulle kunna kallas medbestämmande.
I skrivande stund håller jag på med det allra sista kapitlet i sagan om Erik Johannesson. Hur kommer det att gå, undrar ni kanske? Det gör jag också. Och det är där ni kommer in. Hur tycker ni att det ska gå? Jag är inte dummare än att jag inser att det är ganska svårt att svara på om man inte vet hur det har gått innan. Låt mig därför sammanfatta handlingen så här långt;
Först gick det sådär, för att vid en viss Elektras uppdykande plötsligt gå väldigt mycket bättre. Sedan gick det inte alls bra, men så småningom långsamt bättre. Till sist gick det så jäkla bra att man inte kan låta bli att undra om det trots allt ändå inte kommer att gå åt skogen innan allt är slut?
Som ni säkert vet har slutet stor betydelse för hur man minns en berättelse. Och eftersom jag gärna vill att mina läsare ska komma ihåg att de har läst mina böcker är det viktigt att få till slutet på bästa sätt. Därför tänkte jag alltså nu be er säga er mening i detta delikata ärende.
Nedan finner ni fem alternativa slut. Välj ett och meddela ert beslut genom att kommentera. Uteblir kommentarerna får ni naturligtvis skylla er själva. Då gör jag nämligen precis som jag vill. Fast det gör jag kanske å andra sidan ändå...
- Erik gifter sig med Elektra, får fem barn med henne och lever sedan relativt lycklig i alla sina dagar. Bortsett från den period barnen passerar tonåren, vill säga.
- Erik dör i en tragisk olycka innefattande en truck, en pall konserverad ansjovis samt en grön täckjacka av 80-talsmodell.
- Erik bestämmer sig för att han är Jesus och låter trots protester från den lokala polismyndigheten korsfästa sig på Stortorget i Helsingborg, varpå han dör, stilenligt och bittert utropande "min gud, min gud, varför i hela fridens namn gjorde jag det här?".
- Erik gräver ner sig i ett hål där han dör av tristess och syrebrist eftersom han är innerligt trött på att hela tiden figurera i både bloggtexter och bokmanus, alla lika undermåliga.
- Annat som ni själva hittar på.
Som avslutning ger jag er ytterligare en fråga att ta ställning till: är det här rätt hundras för oss? Det är en dansk-svensk gårdshund, om ni undrar. Säg ja. Snälla...?
