Jag har sagt det förr och nu säger jag det igen: det är så ofantligt roligt med språk som inte fungerar. Och då menar jag verkligen inte fungerar.
Halvdåligt språk - exempelvis sådant man ser i kommentarerna till dagstidningarnas nätartiklar - är bara tröttsamt. Men när den som skrivit verkligen ansträngt sig för att det ska bli rätt och det ändå blir fel; det är då den verkliga komiken uppstår. Eller som en vän och återkommande lektör en gång erkände apropå begreppet skadeglädje: "Jag tycker om när folk trillar och slår sig." I bildlig mening förstås, men i princip ändå samma sak som vanlig rå dratta-på-ändan-humor.
Själv har jag samma fallenhet för det något dubiösa nöjet att se andra människor skada sig (återigen i bildlig mening), och det är därför jag utan minsta tvekan publicerar dessa tre vidunderliga exempel på praktiska tillkortakommanden i språkets underbara värld. Sålunda god förnöjelse, som dansken säger:
Exempel 1:
Utdrag ur manual till en så kallad förångningsmaskin, det vill säga en apparat som bland mycket annat kan metallisera plastfilm, för att exempelvis tillverka kapselmembran till mikrofoner.
Moahahahaa! "Snabbheten beror på graden av utgasningens sammandrabbande"! Vad i hela fridens namn betyder det? Jag ser framför mig hur någon stackare suttit med svensk-engelskt lexikon och stapplande översatt texten utan att ha ens den minsta aning om vad den där maskinen egentligen gör. Inte ens jag (som mer än väl vet hur den fungerar) förstår vad som menas med "utgasningens sammandrabbande". Eller jo, det gör jag. Men det blir roligare om jag låter bli att erkänna det...
Det finns fler exempel (nämligen nummer två i denna bloggtext) från den där manualen som gissningsvis skrevs och översattes lokalt någon gång på sextiotalet. Nedanstående uppmaning är väl således fullständigt glasklar även för lekmannen:
Hmm, ok...? Och tro nu inte att jag har lusläst alla tio sidor i den här maskinskrivna bruksanvisningen för att plocka ut de två värsta citaten jag kunde finna, tvärtom. Hela manualen är nämligen knökfull av liknande ickeformuleringar, vilket gör den inte bara obegriplig utan dessutom obetalbar. Jag tycker som sagt - i likhet med min gode vän - om när folk trillar och slår sig...
Ja ja, tänker ni. Det var väl inte så lätt för en ointresserad sekreterare att översätta teknisk engelska till begriplig svenska för en sisådär fyrtio - femtio år sedan, vilket nog kan äga sin riktighet. Men fenomenet lever, tro inget annat. Språk är svårt, eftersom det är så mycket mer än glosor och grammatik. Vilket bevisas av följande tämligen bestämda uppmaning, på fullt allvar kopierad och fastklistrad på ett antal hyllkanter på min egen arbetsplats som små kärnfulla påminnelser om att... ja, vad då? Exempel nummer 3:
Jag vet inte hur det är med er, men jag tycker i alla fall att det är fullständigt underbart! Och jag vill verkligen understryka att det inte handlar om någon sorts formuleringssnobbism, utan bara om att komik kan uppstå på de mest oväntade ställen. Och att det är då det blir som allra roligast!
För övrigt anser jag att det kan vara läge att boka en eller ett par biljetter till teatersupé med Madaroarna på Landskrona teater den 1 april. Passa på nu innan de hamnar i TV och blir rikskända. Då kan ni säga "jag såg dem redan 2011, före hypen..."
