Tja-lala-lala!

Det är synd om vissa människor. Mycket synd, till och med.

Exempel på människor det är synd om:

• De som mot sin vilja tvingas betala hutlös förmögenhetsskatt bara för att samhället ska kunna upprätthålla sådan service dessa statligt rånade stackare själva aldrig kommer att behöva utnyttja, exempelvis försörjningsstöd eller bostadsbidrag.
• Brutalpedantiska villaägare vars lågutbildade och vulgära grannar på pin kiv vägrar kratta ihop sina löv före den första höststormen. Trots att de blivit åthutade på skarpen av bättre folk utan egna träd.
• Bortskämda tonårsbarn som inte får toppbetyg ens på privatskola med betygsinflation. Visserligen pinsamt, men det måste förstås vara läxhjälpen RUTs fel. Hon får hålla sig till städningen i fortsättningen.
• Världens bästa, säkraste och snabbaste bilförare. Dessa kamikazeförare finns bland annat i Ljungbyhed, där de kör i minst 100 km/h på smala bygator och bredsladdar över övergångsställen med skymd sikt. De har ju haft körkort i flera månader, samtidigt som de har en mentalt funktionshindrad orangutangs hela begåvning. Så vad skulle kunna gå fel?
  (Anledningen till att den här sista gruppen hamnade på listan över människor det är synd om är att jag kommer att beväpna mig med ett raketgevär om någon i min familj blir påkörd av dessa keps- och trätoffelbeklädda små kräkmedel. Och det är då det blir synd om dem.)
• Nå. Extra synd är det emellertid om...

...Sverigedemokraterna just nu. Tänk att ett alldeles vanligt politiskt parti kan bli så missförstått och förföljt i media bara för några små bagatellartade klavertramps skull! Låt vara att järnrör, horor och babbar dominerade pressen under några dagar, tillsammans med grisläten(!) och grovt stulna (men icke desto mindre förargligt tillrättakomna) väskor. Men vad då då? Sådant händer ju i alla partier, eller hur? Ändå är det bara SD som förföljs och hånas för det, åtminstone i det vänsterdominerade och oerhört orättvisa mediabruset.
Dessutom respekterar inte de andra partierna folkets vilja, eftersom SD nästan alltid blockeras av resten av det politiska etablissemanget i någon sorts löjlig "demokratisk" process. Men vänta bara tills SD på allvar kommer till makten; då blir det slut på orättvisorna. Och på kommunistpressen. Och framför allt på opatriotiska pseudoförfattare som skriver hånfulla veckofunderingar om Partiet. Alltså - shit, alltså...

I verkligheten är Sverigedemokraterna naturligtvis inget rasistiskt parti, även om många kommunistiska fosterlandsförrädare försöker få det att framstå som ett sådant. SD vill ju inget illa - de vill bara att alla som inte har nordiskt utseende ska gå upp i rök. Fast kanske inte bokstavligt - just den metoden har nämligen både prövats och förkastats tidigare i historien. (Som en varning till ilskna och frustrerade SD-anhängare kan nämnas att eftermälet för de inblandade vid sådana radikala rasförädlingsprojekt ofta har haft en tendens att bli en aning trist. Fortsätt alltså hellre att skriva högljudda, oresonliga och felstavade inlägg i tidningarnas kommentarsfält, så att allt kan förbli vid det trygga och invanda.)

Alla människor med bildning och vett inser självklart att SD är ett uttalat nolltolererande - och därmed fullständigt rumsrent - parti. Detta innebär mer i detalj att dess medlemmar inte bör ertappas med att säga rasistiska saker offentligt, vare sig till skvallrande dörrvakt eller på egenhändigt inspelad mobilfilm. Skulle olyckan ändå vara framme kan man alltid försvara sig med att man var full och tillfälligt glömde bort regeln om nolltolerans.
Fast vill man hellre tala sanning är det mycket bättre att säga som det verkligen var: att man bara sade det alla andra ändå tycker och tänker. Nämligen att man vill att alla svenska muslimer antingen:

1. omedelbart lämnar landet, eller...
2. ...konverterar till någon annan religion - typ ateism - och därefter håller tyst och klär sig som folk. (Dock icke i svensk folkdräkt; det finns nämligen ingen som kan undgå att se ut som pajas i dylik mundering. Inte ens partiledare.)

Som en extra stor orättvisa kan det pekas på det faktum att den extremt vänstervridna mediavärlden på sista tiden börjat tala om sådant som "historia". Vad har "historia" med något som helst att göra? Det är egentligen bara löjligt att dra upp bagateller som att SD:s grundare kommer från "Bevara Sverige Svenskt" och "Nordiska Rikspartiet" (1988), samtidigt som exempelvis Socialjävlademokraterna - som lika goda kålsupare, fast värre - var med om att grunda Rasbiologiska institutet (1922). Vad är skillnaden, förutom ett världskrig med tydligt rasistiska förtecken och 66 år av moralisk utveckling? Va? Orättvist, som sagt.

Låt mig nu som avslutning komprimera ovanstående text så att den hjälpligt ryms i ett lagom stort nötskal, till hjälp för dem som haft svårt att tillgodogöra sig fåniga och omständliga formuleringar:

• SD är inget rasistiskt parti. SD vill bara bevara Sverige svenskt, och det är självklart inget som har med rasism att göra.
• SD det enda politiska riksdagsparti som vågar säga det varenda människa i landet tänker. (Det vill säga varenda människa förutom kommunister, socialister, blattar, babbar, småhoror och vänstervridna journalistsvin. Som sagt.)
• SD är det enda parti som vågar försvara det genuint svenska mot mörksens makter. Ty vad vore Sverige utan svenska kåldolmar, svensk Lucia och barfotafarbrorn Ernst Kirchsteiger?